{"id":5846,"date":"2019-02-15T11:50:16","date_gmt":"2019-02-15T10:50:16","guid":{"rendered":"http:\/\/verket.utvsajt.se\/?page_id=5846"},"modified":"2026-02-17T15:04:14","modified_gmt":"2026-02-17T14:04:14","slug":"historia","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/verket.se\/svenska\/historia\/","title":{"rendered":"Historia"},"content":{"rendered":"\t\t<div data-elementor-type=\"wp-post\" data-elementor-id=\"5846\" class=\"elementor elementor-5846\" data-elementor-post-type=\"page\">\n\t\t\t\t\t\t<section class=\"elementor-section elementor-top-section elementor-element elementor-element-6fb25568 elementor-section-boxed elementor-section-height-default elementor-section-height-default\" data-id=\"6fb25568\" data-element_type=\"section\" data-e-type=\"section\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-container elementor-column-gap-default\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-column elementor-col-100 elementor-top-column elementor-element elementor-element-1aaa7e8\" data-id=\"1aaa7e8\" data-element_type=\"column\" data-e-type=\"column\" data-settings=\"{&quot;background_background&quot;:&quot;classic&quot;}\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-widget-wrap elementor-element-populated\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-0ec0f41 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"0ec0f41\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Verkets historia<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-8eabfa9 elementor--h-position-center elementor--v-position-middle elementor-arrows-position-inside elementor-pagination-position-inside elementor-widget elementor-widget-slides\" data-id=\"8eabfa9\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-settings=\"{&quot;navigation&quot;:&quot;both&quot;,&quot;autoplay&quot;:&quot;yes&quot;,&quot;pause_on_hover&quot;:&quot;yes&quot;,&quot;pause_on_interaction&quot;:&quot;yes&quot;,&quot;autoplay_speed&quot;:5000,&quot;infinite&quot;:&quot;yes&quot;,&quot;transition&quot;:&quot;slide&quot;,&quot;transition_speed&quot;:500}\" data-widget_type=\"slides.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-swiper\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-slides-wrapper elementor-main-swiper swiper\" role=\"region\" aria-roledescription=\"carousel\" aria-label=\"Bildspel\" dir=\"ltr\" data-animation=\"fadeInUp\">\n\t\t\t\t<div class=\"swiper-wrapper elementor-slides\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-repeater-item-40aec35 swiper-slide\" role=\"group\" aria-roledescription=\"slide\"><div class=\"swiper-slide-bg elementor-ken-burns elementor-ken-burns--in\" role=\"img\" aria-label=\"Slaggtappning foto Therese Asplund\"><\/div><div class=\"swiper-slide-inner\" ><div class=\"swiper-slide-contents\"><\/div><\/div><\/div><div class=\"elementor-repeater-item-d9a0a7a swiper-slide\" role=\"group\" aria-roledescription=\"slide\"><div class=\"swiper-slide-bg elementor-ken-burns elementor-ken-burns--in\" role=\"img\" aria-label=\"Verket Masugns kransen\"><\/div><div class=\"swiper-slide-inner\" ><div class=\"swiper-slide-contents\"><\/div><\/div><\/div><div class=\"elementor-repeater-item-a3e1400 swiper-slide\" role=\"group\" aria-roledescription=\"slide\"><div class=\"swiper-slide-bg elementor-ken-burns elementor-ken-burns--in\" role=\"img\" aria-label=\"Masugn Foto Therese Asplund\"><\/div><div class=\"swiper-slide-inner\" ><div class=\"swiper-slide-contents\"><\/div><\/div><\/div><div class=\"elementor-repeater-item-83e24ab swiper-slide\" role=\"group\" aria-roledescription=\"slide\"><div class=\"swiper-slide-bg elementor-ken-burns elementor-ken-burns--in\" role=\"img\" aria-label=\"Martinugn\"><\/div><div class=\"swiper-slide-inner\" ><div class=\"swiper-slide-contents\"><\/div><\/div><\/div>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-swiper-button elementor-swiper-button-prev\" role=\"button\" tabindex=\"0\" aria-label=\"Previous slide\">\n\t\t\t\t\t\t\t<i aria-hidden=\"true\" class=\"eicon-chevron-left\"><\/i>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-swiper-button elementor-swiper-button-next\" role=\"button\" tabindex=\"0\" aria-label=\"Next slide\">\n\t\t\t\t\t\t\t<i aria-hidden=\"true\" class=\"eicon-chevron-right\"><\/i>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"swiper-pagination\"><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<section class=\"elementor-section elementor-top-section elementor-element elementor-element-8549fda elementor-section-boxed elementor-section-height-default elementor-section-height-default\" data-id=\"8549fda\" data-element_type=\"section\" data-e-type=\"section\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-container elementor-column-gap-default\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-column elementor-col-100 elementor-top-column elementor-element elementor-element-b6d38f0\" data-id=\"b6d38f0\" data-element_type=\"column\" data-e-type=\"column\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-widget-wrap elementor-element-populated\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a098acd elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"a098acd\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Historisk Bakgrund<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-3f66836 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"3f66836\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Den explosionsartade industriella utvecklingen v\u00e4rlden \u00f6ver st\u00e4llde nya krav som de i Sverige sm\u00e5 hantverksm\u00e4ssigt drivna bruken inte kunde uppfylla. F\u00f6r att driva bruksverksamhet kr\u00e4vdes reglerbar vattenkraft, storskalig verksamhet samt bra transportsystem.<\/p><p>1872 k\u00f6per Hjalmar Petre och Hampus August Cornelius Stora Kopparbergs Avestaverk med tillh\u00f6rande vattenfall och egendomar. 1873 bildar de Avesta-Garpenberg AB med Cornelius som VD och platschef. P\u00e5 platsen fanns d\u00e5 byggnader fr\u00e5n det nedlagda kopparbruket samt en mindre st\u00e5ngj\u00e4rnssmedja. Bolaget var inte intresserad av de gamla byggnaderna utan satte genast ig\u00e5ng att planera och bygga det nya stora j\u00e4rnverket.<\/p><p>Det var h\u00f6gkonjunktur n\u00e4r det nya j\u00e4rnverket bildades och kalkylerna byggde p\u00e5 fortsatt h\u00f6ga int\u00e4kter. 1878 genomled Sverige en finansiell kris som just var en f\u00f6ljd av att stora investeringar hade gjorts p\u00e5 omr\u00e5den som inte kunde ge l\u00f6nsamhet inom rimlig tid. 1879 g\u00e5r Avesta-Garpenberg AB i konkurs. Efter konkursen utses Cornelius att forts\u00e4tta ta hand om verksamheten under de nya \u00e4garna Jernkontoret och Norrk\u00f6pings Enskilda Bank. 1883 bildas Avesta Jernverk AB med Jernkontoret som majoritets\u00e4gare. En av minoritets\u00e4garna \u00e4r d\u00e5 Axel Johnson. 1905 f\u00f6rv\u00e4rvar Axel Johnson aktiemajoriteten och j\u00e4rnverket blev fr\u00e5n 1910 helt Johnson\u00e4gt.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<section class=\"elementor-section elementor-top-section elementor-element elementor-element-555c0fcc elementor-section-boxed elementor-section-height-default elementor-section-height-default\" data-id=\"555c0fcc\" data-element_type=\"section\" data-e-type=\"section\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-container elementor-column-gap-default\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-column elementor-col-100 elementor-top-column elementor-element elementor-element-3a9ec7f7\" data-id=\"3a9ec7f7\" data-element_type=\"column\" data-e-type=\"column\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-widget-wrap elementor-element-populated\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-410c8e53 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"410c8e53\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Detaljerad Historia<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-827826f elementor-widget elementor-widget-spacer\" data-id=\"827826f\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"spacer.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-spacer\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-spacer-inner\"><\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-6c0e95cf elementor-tabs-view-vertical elementor-widget elementor-widget-tabs\" data-id=\"6c0e95cf\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"tabs.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tabs\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-tabs-wrapper\" role=\"tablist\" >\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-1811\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"true\" data-tab=\"1\" role=\"tab\" tabindex=\"0\" aria-controls=\"elementor-tab-content-1811\" aria-expanded=\"false\">Storindustriella f\u00f6ruts\u00e4ttningar<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-1812\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"2\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-1812\" aria-expanded=\"false\">Samh\u00e4llets utveckling<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-1813\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"3\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-1813\" aria-expanded=\"false\">Fr\u00e5n Malm till st\u00e5l<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-1814\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"4\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-1814\" aria-expanded=\"false\">Rostugnarna<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-1815\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"5\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-1815\" aria-expanded=\"false\">Sligrostugnarna<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-1816\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"6\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-1816\" aria-expanded=\"false\">Malmb\u00e5sen<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-1817\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"7\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-1817\" aria-expanded=\"false\">Krossen<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-1818\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"8\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-1818\" aria-expanded=\"false\">Malmspel<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-1819\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"9\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-1819\" aria-expanded=\"false\">Kolbanan<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-18110\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"10\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-18110\" aria-expanded=\"false\">Masugnarna<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-18111\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"11\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-18111\" aria-expanded=\"false\">F\u00e4rskning<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-18112\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"12\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-18112\" aria-expanded=\"false\">Bessemer<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-18113\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"13\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-18113\" aria-expanded=\"false\">Martinugnarna<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-18114\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"14\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-18114\" aria-expanded=\"false\">Kranen<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-18115\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"15\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-18115\" aria-expanded=\"false\">G\u00f6tvalsverket<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-18116\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"16\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-18116\" aria-expanded=\"false\">Bl\u00e5smaskin<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-18117\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"17\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-18117\" aria-expanded=\"false\">K\u00e4llf\u00f6rteckning<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-18118\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"18\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-18118\" aria-expanded=\"false\">Mer att l\u00e4sa<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<div class=\"elementor-tabs-content-wrapper\" role=\"tablist\" aria-orientation=\"vertical\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"true\" data-tab=\"1\" role=\"tab\" tabindex=\"0\" aria-controls=\"elementor-tab-content-1811\" aria-expanded=\"false\">Storindustriella f\u00f6ruts\u00e4ttningar<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-1811\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"1\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-1811\" tabindex=\"0\" hidden=\"false\"><h4><span style=\"color: #000000;\">Storindustriella f\u00f6ruts\u00e4ttningar<\/span><\/h4><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Cornelius \u00e4r den drivande kraften i ledningen, bakom f\u00f6rsta fasen av utvecklingen av j\u00e4rnverket. Han f\u00f6rst\u00e5r att ska man driva en storskalig modern verksamhet s\u00e5 m\u00e5ste man vara med och p\u00e5verka samh\u00e4llsutvecklingen i den riktning som \u00e4r bra f\u00f6r verksamheten.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">En viktig utvecklingsfas i infrastrukturen var j\u00e4rnv\u00e4gen. Cornelius var vid sidan om sin uppgift vid j\u00e4rnverket \u00e4ven VD f\u00f6r s\u00f6dra Dalarnas J\u00e4rnv\u00e4gs AB 1878 \u2013 98. J\u00e4rnv\u00e4gen Krylbo \u2013 Norberg stod klar 1874 och var en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r malmtransporten till hyttan. 1875 blev str\u00e4ckan Avesta \u2013 Krylbo klar, 1881 togs str\u00e4ckan Avesta \u2013 Borl\u00e4nge i bruk.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Cornelius tog vidare initiativ till de f\u00f6rsta telefonlinjerna mellan Krylbo, Avesta, Fors, Garpenberg, Finnhyttan och Dormsj\u00f6 som anlades 1885.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">F\u00f6r att komma \u00f6ver Storforsen byggdes en landsv\u00e4gsbro av j\u00e4rn 1891<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">En annan viktig f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att driva modern industri \u00e4r energif\u00f6rs\u00f6rjningen. Kanalerna som byggdes f\u00f6r kopparbrukets behov gav f\u00f6r lite kraft. 1881 \u2013 83 byggdes den f\u00f6rsta stora dammen vid Storforsen. Vattnet leddes in i en nybyggd kanal mellan herrg\u00e5rden och hyttan och utvecklingen av turbindrivna verk i hyttan tog fart. Den f\u00f6rsta kraftstationen vid hyttan blev klar 1898. Den nuvarande kraftverksbyggnaden vid Storforsen kom till 1931.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Det nya bolaget satsade p\u00e5 storskalighet. Masugnarna var betydligt st\u00f6rre \u00e4n de vid \u00e4ldre sm\u00e5 bruk. Man tog \u00e4ven till sig all ny teknik som beh\u00f6vdes f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra resultaten. Kommande bolag byggde vidare p\u00e5 samma tradition n\u00e4mligen att satsa stort och p\u00e5 b\u00e4sta teknik. F\u00f6r att uppn\u00e5 dessa resultat anlitades k\u00e4nda ingenj\u00f6rer. Som konstrukt\u00f6r och byggm\u00e4stare f\u00f6r det nya j\u00e4rnverket anst\u00e4lldes Albert Bergstr\u00f6m, 1873-1884. Som hyttingenj\u00f6r och metallurg anst\u00e4lldes doktor Henrik Tholander, 1875-1892. Satsningarna gjorde att Avesta Jernverk v\u00e4xte till en storindustri.<\/span><\/strong><\/p><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"2\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-1812\" aria-expanded=\"false\">Samh\u00e4llets utveckling<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-1812\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"2\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-1812\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><h4><strong><span style=\"color: #000000;\">Samh\u00e4llets utveckling<\/span><\/strong><\/h4><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Under kopparepokens tid var Sveriges befolkning och dess n\u00e4ringsidkare styrda av olika statliga regleringar och f\u00f6rordningar. Under 1800-talet f\u00f6rsvinner dessa en efter en. N\u00e4r det nya j\u00e4rnverket byggs styrs inte verksamheten av n\u00e5got annat \u00e4n internt uppgjorda beslut. Detta var n\u00e5got som arbetarna hade sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5. Det liv man levt under kopparbrukets tid var s\u00e5 starkt bundet till bruket och de f\u00f6rm\u00e5ner detta innebar. F\u00f6r bruksarbetarna var det tex givet att bost\u00e4der skulle tillg\u00e5s genom bruket. Den nya ledningen motsade sig inte detta utan s\u00e5g till att arbetarna fick bost\u00e4der utrustade med nya moderniteter efter hand. Sett ur nationellt perspektiv tog det l\u00e5ng tid innan Avesta utvecklades som ett modernt samh\u00e4lle. Formerna kring det gamla brukssamh\u00e4llet levde kvar l\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Precis som i det gamla brukssamh\u00e4llet fortsatte arbetarna h\u00e5lla djur och odla till husbehov. Under b\u00f6rjan av 1900-talet v\u00e4xte det nya samh\u00e4llet utanf\u00f6r den gamla Byn. En utveckling som p\u00e5skyndades av verksledningen som beh\u00f6vde bost\u00e4der till den v\u00e4xande arbetsstyrkan. De gamla betesmarkerna fylls med hus och gator. Den gamla gr\u00e4nsen, d\u00e5 Byn och Bruket utgjorde en enhet suddas ut i det nya samh\u00e4llet men lever kvar i folks medvetande. Arbetarna drar ner p\u00e5 sin djurhush\u00e5llning men \u00e4nda in p\u00e5 1940-talet var det vanligt med hush\u00e5llsgris. Bolaget vill att Avesta ska bli ett modernt samh\u00e4lle s\u00e5 boningshusen i den gamla Byn rustas och de f\u00f6rsta gr\u00e4smattorna l\u00e4ggs d\u00e4r, men de var f\u00e5 till en b\u00f6rjan f\u00f6r de boende ville forts\u00e4tta odla. \u00c4nda in p\u00e5 1940-talet fanns det fullt av potatis\u00e5krar i och kring Byn. En modernitet som drogs in b\u00e5de i j\u00e4rnverket och staden var elektriskt ljus som kom vid sekelskiftet 1900. Dricksvatten tog man fr\u00e5n Storforsen innan vatten och avlopp drogs in p\u00e5 1930-talet. Vattenklosetter installerades p\u00e5 1940-talet. Fr\u00e5n den tiden b\u00f6rjar arbetarna p\u00e5 j\u00e4rnverket f\u00e5 tillg\u00e5ng till speciella utrymmen f\u00f6r ombyte och tv\u00e4tt. Kanalerna anv\u00e4ndes till kl\u00e4dtv\u00e4tt in p\u00e5 1940-talet. Det fanns klappbryggor d\u00e4r kvinnorna l\u00e5g och klappade tv\u00e4tt b\u00e5de sommar som vinter.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Under tiden som det gamla brukssamh\u00e4llet utvecklades till ett modernt stadssamh\u00e4lle under 1900-talet levde ytterligare f\u00f6reteelser fr\u00e5n det gamla brukslivet kvar. N\u00e4r Axel Johnson dog 1910 \u00f6vertogs ledarskapet av sonen Axel Ax:son Johnson. Sonen kallades allm\u00e4nt \u201dgeneralkonsuln\u201d. Generalkonsulparet intresserade och engagerade sig mycket f\u00f6r livet i Byn och arbetarna. Paret bodde i Avesta Herrg\u00e5rd. Generalkonsuln blev som en brukspatron. Vid jubileer eller st\u00f6rre bem\u00e4rkelsedagar bj\u00f6ds j\u00e4rnverkets personal p\u00e5 fest, och till jul eller vid l\u00e5ngvarig sjukdom \u00f6verl\u00e4mnades g\u00e5vor. Midsommarfirandet ordnades alltid av verket. Orkesterf\u00f6rening och bruksmusikk\u00e5r var andra verksamheter som omhuldades av generalkonsulparet. Detta engagemang uppskattades av folket och pr\u00e4glade livet i och vid j\u00e4rnverket. Den gamla bruksandan, vi-k\u00e4nslan levde kvar.<\/span><\/strong><\/p><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"3\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-1813\" aria-expanded=\"false\">Fr\u00e5n Malm till st\u00e5l<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-1813\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"3\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-1813\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><h4><strong><span style=\"color: #000000;\">Fr\u00e5n Malm till st\u00e5l<\/span><\/strong><\/h4><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Malmen anl\u00e4nde till verket via j\u00e4rnv\u00e4gen, fr\u00e5n Norberg och Gr\u00e4ngesbergs gruvf\u00e4lt.<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">En bockbana gick in fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4gen i sydnordlig riktning \u00f6ver malmplan. Vagnarna t\u00f6mdes p\u00e5 malmplan. Utanf\u00f6r rostugnsbyggnadens s\u00f6dersida fanns det fickor f\u00f6r kvarts. Banor och kvartsfickor revs 1938.<\/span><\/strong><\/p><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"4\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-1814\" aria-expanded=\"false\">Rostugnarna<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-1814\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"4\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-1814\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><h4><strong><span style=\"color: #000000;\">Rostungnarna<\/span><\/strong><\/h4><p><strong><span style=\"color: #000000;\">I rostugnarna rostades j\u00e4rnmalmen. Detta var en del av f\u00f6rberedelserna inf\u00f6r sm\u00e4ltningen av malmen i masugnarna. Under rostningen g\u00e5r svavel bort som gas och malmbitarna blir spr\u00f6da och l\u00e4ttare att krossa.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">B\u00e5da rostugnarna \u00e4r av Westmans konstruktion. De \u00e4r murade av tegel med f\u00f6rst\u00e4rkningar av smidesj\u00e4rn. Ugnarna chargerades, p\u00e5fylldes h\u00f6gst upp, under skorstenen. Malmen k\u00f6rdes upp fr\u00e5n malmplanen, i malmhundar, vagnar p\u00e5 malmbanor som revs 1938. Ugnarna eldades med masugnsgas som leddes via stora r\u00f6rledningar fr\u00e5n masugnarna fram till rostugnarna. Gasen sprutades sen in i de 16 gasluckorna. \u00d6ver gasluckorna finns spettluckor, och l\u00e4ngst ner 8 uttags\u00f6ppningar d\u00e4r den rostade malmen kratsades ut. Rostningskapaciteten var 45 ton per ugn och dygn.<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">I rostugnsbyggnaden arbetade rostbr\u00e4nnarbas, rostbr\u00e4nnare, hyttdr\u00e4ngar, malmslagare, kalkslagare, malmspelare, krossare och p\u00e5skjutare.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Den norra rostugnen blev klar 1874, n\u00e4r den nya verksamheten startade.<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">Den s\u00f6dra rostugnen byggdes 1883. Det finns ett foto fr\u00e5n 1883 d\u00e4r den s\u00f6dra ugnen \u00e4r nyuppf\u00f6rd men inte tagits i bruk \u00e4nnu, malmbanan saknas<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">Ugnarna togs ur bruk f\u00f6re 1938.<\/span><\/strong><\/p><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"5\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-1815\" aria-expanded=\"false\">Sligrostugnarna<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-1815\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"5\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-1815\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><h4><strong><span style=\"color: #000000;\">Sligrostugnarna<\/span><\/strong><\/h4><p><strong><span style=\"color: #000000;\">I sligrostugnen sintras slig.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Slig \u00e4r mald malm som precis som resterande malm anl\u00e4nde med j\u00e4rnv\u00e4g till malmplan. Fr\u00e5n malmplan gick det en hundbana upp till sligugnen som stod p\u00e5 det \u00f6versta planet i rosthuset. Under ugnens golv finns det fickor f\u00f6r f\u00f6rvaring av den f\u00e4rdigsintrade sligen.<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">I Sligrostugnen blandas slig och kol i en panna med sm\u00e5 h\u00e5l i botten. Kolet ant\u00e4nds och genom stark sugning underifr\u00e5n drar sig elden in i massan och upphettar sligen s\u00e5 starkt att svavlet br\u00e4nns bort. Vid br\u00e4nningen f\u00f6rvandlas sligen till klumpar.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Sligrostugnen hade en kapacitet av 6 ton per dygn.<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">Den anlades 1917.<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">Sligrostugnen finns inte kvar.<\/span><\/strong><\/p><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"6\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-1816\" aria-expanded=\"false\">Malmb\u00e5sen<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-1816\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"6\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-1816\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><h4><strong><span style=\"color: #000000;\">Malmb\u00e5sen<\/span><\/strong><\/h4><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Den f\u00e4rdigrostade malmen f\u00f6rvarades i malmb\u00e5sen i v\u00e4ntan p\u00e5 fortsatt anv\u00e4ndning. Malmen inneh\u00f6ll olika m\u00e4ngder kisel mm och d\u00e4rf\u00f6r sorterades den i olika b\u00e5s.<\/span><\/strong><\/p><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"7\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-1817\" aria-expanded=\"false\">Krossen<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-1817\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"7\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-1817\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><h4><strong><span style=\"color: #000000;\">Krossen<\/span><\/strong><\/h4><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Det st\u00e5r en malmkross i en krossgrop, under golvet i Rostugnsbyggnaden. Den anv\u00e4ndes till malmen som skulle till masugn 1 och 2. Det \u00e4r en roterande stenkross av Gates modell. Malmkrossen krossade den rostade malmen till n\u00f6tstora bitar. Krossgropen var \u00f6ppen. Krossen matades genom en trattformig \u00f6verdel. Den f\u00e4rdigkrossade malmen kommer ut p\u00e5 norra sidan av krossen, rakt ner i malmhunden som st\u00e5r p\u00e5 banan i krossgropens botten. Tv\u00e5 personer arbetade alltid vid krossen.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Ritningar finns p\u00e5 roterande stenkross fr\u00e5n 1904 \u2013 1924. Ritning B1301 \u201dRoterande stenkross\u201d J\u00e4rnverkssamlingen, Avesta kommunarkiv.<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">Krossen var ig\u00e5ng till 1938.<\/span><\/strong><\/p><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"8\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-1818\" aria-expanded=\"false\">Malmspel<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-1818\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"8\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-1818\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><h4><strong><span style=\"color: #000000;\">Malmspel<\/span><\/strong><\/h4><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Med malmhunden, vagnen som st\u00e5r nere i krossgropen, uppfordrades den rostade och krossade malmen till masugnens \u00f6vre del, kransen. Malmen t\u00f6mdes d\u00e4r i malmfickor. \u00c4ven kalken k\u00f6rdes upp med malmhunden. Malmspelet drevs med turbindrift avl\u00f6st av elmotor Ritning B533 J\u00e4rnv\u00e4gssamlingen, Avesta kommunarkiv.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Kraft till krossar, malm-och kolhissar mm erh\u00f6lls fr\u00e5n en turbin, som var placerad d\u00e4r senare Jernverkets f\u00f6rsta elektriska kraftstation uppf\u00f6rdes\u201d (W.Eriksson, Avesta Jernverk AB, del 1)<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Spelet var ig\u00e5ng till 1938<\/span><\/strong><\/p><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"9\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-1819\" aria-expanded=\"false\">Kolbanan<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-1819\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"9\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-1819\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><h4><strong><span style=\"color: #000000;\">Kolbanan<\/span><\/strong><\/h4><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Utanf\u00f6r hyttan stod det f\u00f6rr fem stora kolhus. Dessa l\u00e5g i rad i syd-nordlig riktning nedanf\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gen. De revs f\u00f6r att l\u00e4mna plats \u00e5t kallvalsverket som byggdes 1939. Kolet kom via j\u00e4rnv\u00e4g och lastades av i kolhusen. Utanf\u00f6r varje kolhus fanns en v\u00e4ndskiva s\u00e5 att vagnarna kunde k\u00f6ras in i kolhusen. Banan l\u00e5g p\u00e5 h\u00f6ga bockar, 2,5 \u2013 5 meter upp i luften. Varje kolhus rymde upp till 80000hl kol eller koks. (B\u00e5de 2:ans och 1:ans masugnar har eldats med koks under vissa perioder). Fr\u00e5n kolhusen gick det en linbana upp till masugnskransen. Kolkorgarna fylldes vid kolhusen, k\u00f6rdes upp via linbanan och kopplades in p\u00e5 det r\u00e4lssystem som finns i kransrummets tak. En kolkorg rymde drygt 5 hl. Ritning C298 J\u00e4rnverkssamlingen, Avesta kommunarkiv. De som arbetade med p\u00e5fyllnad av kolkorgar kallades kolfatare och leddes av kolfatarbasar.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Kolhusen och linbanan revs efter att masugnsverksamheten avvecklats 1938<\/span><\/strong><\/p><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"10\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-18110\" aria-expanded=\"false\">Masugnarna<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-18110\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"10\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-18110\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><h4><strong><span style=\"color: #000000;\">Masugnarna<\/span><\/strong><\/h4><p><span style=\"color: #000000;\"><strong><span style=\"font-size: 16px;\">I masugnarna reducerades malmen med kolet. F\u00f6r att f\u00e5 kolet att f\u00f6rbr\u00e4nnas bl\u00e5stes varm luft in via bl\u00e4ster\u00f6ppningarna genom formorna. I botten p\u00e5 ugnarna bildades flytande tackj\u00e4rn.<\/span><\/strong><\/span><\/p><p><span style=\"color: #000000;\"><strong>Piporna \u00e4r av tegel f\u00f6rst\u00e4rkta med band av smidesj\u00e4rn. De \u00e4r alla tre 16,8 meter h\u00f6ga. Ugnarna \u00e4r av Tholanders konstruktion. Tholander utvecklade i Avesta sin id\u00e9 med masugnar som \u00e4r h\u00f6ga och tunnv\u00e4ggade.<\/strong><\/span><\/p><p><span style=\"color: #000000;\"><strong>Masugn nr 1, den sydligaste, uppf\u00f6rdes 1874 och togs ur drift 1938.<\/strong><\/span><\/p><p><span style=\"color: #000000;\"><strong>Masugn nr 2, mittersta, uppf\u00f6rdes 1876 och togs ur drift 1920.<\/strong><\/span><\/p><p><span style=\"color: #000000;\"><strong>Masugn nr 3, den nordligaste, uppf\u00f6rdes 1915 och togs ur drift 1918.<\/strong><\/span><\/p><p><span style=\"color: #000000;\"><strong>Alla var tidvis avst\u00e4llda emellan\u00e5t.<\/strong><\/span><\/p><p><span style=\"color: #000000;\"><strong>Masugnarna p\u00e5fylldes med malm, kol och kalk h\u00f6gst upp vid kransen. Upps\u00e4ttningsm\u00e5len \u00e4r slutna, av Tholanders konstruktion, malm och kalk fylls p\u00e5 i den yttre ringen, kol i mitten. Varje s\u00e4ttning i Avesta bestod av ca 420 kg malm, ca15 hl kol samt ca 95 kg kalk (enligt tabell \u00f6ver svenska masugnar, fr\u00e5n f\u00f6re 1915. Ritning B8, J\u00e4rnverkssamlingen Avesta kommunarkiv). Malmen \u00e4r rostad och krossad malm eller sintrad slig. Kalken varierade i m\u00e4ngd beroende p\u00e5 kiselhalten i malmen. Antalet upps\u00e4ttningar varierar, men proportionerna mellan malm, tr\u00e4kol och kalk \u00e4r p\u00e5 ett ungef\u00e4r lika.\u00a0<\/strong><\/span><\/p><p><span style=\"color: #000000;\"><strong>N\u00e4r upps\u00e4ttningsm\u00e5let lyftes f\u00f6r att t\u00f6mmas, slog det upp ett gnistregn, som ett fyrverkeri. I taket fanns det stora luckor \u00f6ver masugnarna. Upps\u00e4ttningarna skedde 3 \u2013 4 ggr\/timme. Den som fyllde ugnarna kallades upps\u00e4ttare.<\/strong><\/span><\/p><p><span style=\"color: #000000;\"><strong>I Ugnens nedre del r\u00e5der en temperatur p\u00e5 ca 1500\u00b0. J\u00e4rnet sm\u00e4lter d\u00e5 och samlar sig i st\u00e4llet, ugnens botten. Ovanp\u00e5 det sm\u00e4lta j\u00e4rnet flyter slaggen. F\u00f6r att f\u00e5 kolet att brinna s\u00e5 h\u00e4ftigt att temperaturen blir tillr\u00e4ckligt h\u00f6g, bl\u00e5ses upphettad luft in i masugnens nedre del genom t\u00e4ttor, r\u00f6r som slutar spetsformigt inne i masugnen. Ur ugnarna tappades slagg \u00e5t ett h\u00e5ll och tackj\u00e4rn \u00e5t ett annat med ca sex timmars mellanrum om tr\u00e4kol anv\u00e4ndes och med bara ett par timmars mellanrum d\u00e5 koks anv\u00e4ndes. Slaggen kunde gjutas till slaggsten eller h\u00e4llas ut med vatten, d\u00e5 kyldes den s\u00e5 den gick s\u00f6nder och blev granulat. Tackj\u00e4rnet tappades i formar, galts\u00e4ngar, \u00e4ven kallade kokiller. Varje masugn kunde ge ca 10000 ton tackj\u00e4rn\/\u00e5r, men eftersom alltid n\u00e5gon av dem var avst\u00e4lld s\u00e5 blev den totala \u00e5rstillverkningen drygt 23000 ton som h\u00f6gst. Enligt ovan n\u00e4mnda tabell gav masugn II mellan 21 och 26 ton tackj\u00e4rn per dygn.<\/strong><\/span><\/p><p><span style=\"color: #000000;\"><strong>De som arbetade i r\u00e5stugan, masugnsbyggnadens bottenplan, var masm\u00e4stare, hyttdr\u00e4ngar, slaggst\u00f6pare, slaggk\u00f6rare, m.fl. Ytterligare tj\u00e4nster i deras n\u00e4rhet var j\u00e4rnv\u00e4gare, sm\u00f6rjare, kopplare, sotare.<\/strong><\/span><\/p><p><b><span style=\"color: #000000;\">Masugn 1 byggdes p\u00e5 slutet om f\u00f6r uppv\u00e4rmning med koks vilket innebar andra proportioner i upps\u00e4ttningen. Med koks gick det \u00e5t ca 0,57kg koks \/ 1kg malm. Ugnen blev s\u00e5 varm av uppv\u00e4rmningen med koks att ett kylsystem med kallvatten byggdes utanp\u00e5 ugnen.<\/span><\/b><b><span style=\"color: #000000;\">\u00a0Processen gick fortare varf\u00f6r utslagen skedde<\/span> <span style=\"color: #000000;\">oftare.<\/span><\/b><\/p><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"11\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-18111\" aria-expanded=\"false\">F\u00e4rskning<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-18111\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"11\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-18111\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><h4><strong><span style=\"color: #000000;\">F\u00e4rskning<\/span><\/strong><\/h4><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Efter sm\u00e4ltningen i masugn inneh\u00e5ller tackj\u00e4rnet ca 4% kol samt en del andra \u00e4mnen fr\u00e5n malmen, tex mangan eller kisel. Tackj\u00e4rn \u00e4r inte smidbart utan m\u00e5ste f\u00e4rskas, dvs kolhalten s\u00e4nkas. F\u00e4rskningen sker antingen genom en v\u00e4llj\u00e4rnsmetod eller en g\u00f6tj\u00e4rnsmetod. Den moderna storindustrin bygger p\u00e5 g\u00f6tj\u00e4rnsmetoderna. Det g\u00e5r till s\u00e5 att man sm\u00e4lter tackj\u00e4rnet under syretillf\u00f6rsel i en f\u00e4rskningsugn. Under 1800-talet utvecklades tv\u00e5 betydelsefulla metoder att f\u00e4rska j\u00e4rn i stora kvantiteter det var bessemermetoden och martinmetoden.<\/span><\/strong><\/p><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"12\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-18112\" aria-expanded=\"false\">Bessemer<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-18112\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"12\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-18112\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><h4><strong><span style=\"color: #000000;\">Bessemer<\/span><\/strong><\/h4><p><strong><span style=\"color: #000000;\">I Avesta j\u00e4rnverk till\u00e4mpades lillbessemermetoden fr\u00e5n 1878. 1884 byggdes bessemerverket om och tv\u00e5 nya st\u00f6rre \u201dBergstr\u00f6ms grytor\u201d inf\u00f6rskaffades. Metoden anv\u00e4ndes fram till 1901. De tv\u00e5 Bessemerkonvertrarna var placerade bredvid masugnspiporna (1 och 2) och chargerades med flytande tackj\u00e4rn.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Bessemerprocessen \u00e4r den f\u00f6rsta f\u00f6r tillverkning av flytande st\u00e5l i stora kvantiteter. En bessemerkonverter \u00e4r en j\u00e4rnbeh\u00e5llare med eldfast inmurning. I beh\u00e5llaren omvandlas flytande tackj\u00e4rn till st\u00e5l genom att luft pressas genom badet och luftens syre f\u00f6rbr\u00e4nner j\u00e4rnets kol. Produkten man fick fram kallades bessemerg\u00f6t.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">De f\u00f6rsta konvertrarna i Avesta var sm\u00e5 och fylldes med ca 200 \u2013 250 kg tackj\u00e4rn direkt fr\u00e5n masugnarna. Genom att slagg f\u00f6ljde med blev g\u00f6ten d\u00e5lig. De senare konvertrarna fr\u00e5n 1884 var st\u00f6rre, ca 1 ton, och gav en betydligt b\u00e4ttre produkt. Bessemerprocessen lades ned pga. f\u00f6r h\u00f6g avbr\u00e4nning (j\u00e4rnf\u00f6rlust vid bl\u00e5sning).<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Det finns inga bessemerkonvertrar kvar i Avesta.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Mer finns att l\u00e4sa i Folkarebyggden 1989, \u2026\u201dAlbert Bergstr\u00f6m och hans grytor\u201d av Otto Stjernquist.<\/span><\/strong><\/p><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"13\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-18113\" aria-expanded=\"false\">Martinugnarna<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-18113\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"13\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-18113\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><h4><strong><span style=\"color: #000000;\">Martinugnarna<\/span><\/strong><\/h4><p><strong><span style=\"color: #000000;\">I Avesta har det funnits sex martinugnar. De som finns kvar \u00e4r 2:an och 3:an.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">I martinugnarna sm\u00e4ltes tackj\u00e4rn och skrotj\u00e4rn under syretillf\u00f6rsel. Under processen tillsattes ytterligare \u00e4mnen som p\u00e5verkade j\u00e4rnets egenskaper. Produkten man fick fram kallades st\u00e5lg\u00f6t.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Martinugn nr 2, den nordligaste uppf\u00f6rdes 1886-87. Det var den f\u00f6rsta martinugnen i\u00a0Avesta. Fr\u00e5n b\u00f6rjan var det en liten ugn som fylldes, chargerades med ca 8 ton j\u00e4rn. Den byggdes fr\u00e5n b\u00f6rjan med sur infodring men \u00e4ndrades till basisk 1892. Den har byggts om flera g\u00e5nger och hade p\u00e5 slutet basisk infodring samt chargerades med ca 13-14 ton. Den anv\u00e4ndes in p\u00e5 1940-talet, enligt en k\u00e4lla \u00e4nda till 1953.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Martinugn nr 3, den sydliga uppf\u00f6rdes 1895. Infodringen var basisk. Den chargerades fr\u00e5n b\u00f6rjan med ca 7 ton j\u00e4rn. \u00c4ven denna har byggts om och chargerades p\u00e5 slutet med ca 13-14 ton och hade d\u00e5 sur infodring. Den avst\u00e4lldes 1925 och har f\u00f6rmodligen inte anv\u00e4nts sen dess. Ritningar.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Norr om 2:an stod tidigare 1:ans martinugn. Den byggdes 1906 och chargerades med 18 ton d\u00e5 den avst\u00e4lldes 1954. 1:an ersatte en \u00e4ldre liten ugn fr\u00e5n 1890 d\u00e5 den byggdes.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Chargeringsmaskinen som nu st\u00e5r vid 2:an anv\u00e4ndes enbart till 1:an. Den \u00e4r fr\u00e5n 1916.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">I sur martinugn framst\u00e4lldes h\u00e5rt st\u00e5l eller martingjutgods. I basisk martinugn framst\u00e4lldes mjukt j\u00e4rn. De f\u00f6rsta martinugnarna var sura. Vid den sura processen muras h\u00e4rden av kvartstegel p\u00e5 vilket insintras ett lager pulveriserad kvarts. Vid den basiska processen muras h\u00e4rden av vanligt eldfast tegel och d\u00e4rp\u00e5 ett lager magnesittegel, p\u00e5 vilket instampas en varm massa av br\u00e4nd dolomit blandad med tj\u00e4ra. Tillsatserna under sm\u00e4ltans g\u00e5ng \u00e4r sen n\u00e5got olika f\u00f6r sur respektive basisk process.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">En sm\u00e4ltning eller \u201dhets\u201d varierade i tid. Sura sm\u00e4ltor tog l\u00e4ngst tid ca 7 \u2013 12 timmar. En basisk sm\u00e4lta gick fortare, ca 6 -8 timmar, men \u00e4ven de kunde vara i 10 timmar om sm\u00e4ltan stannade av.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Martinugnarna kr\u00e4vde st\u00e4ndigt underh\u00e5ll, och det fanns d\u00e4rf\u00f6r alltid murare som arbetade med underh\u00e5ll och ombyggnader av dessa. Ugnarna eldades med gas framst\u00e4llt med hj\u00e4lp av ved eller koks i gasgeneratorer. De som ansvarade f\u00f6r uppeldningen var p\u00e5eldarna. Ett arbetslag vid en martinugn bestod av en sm\u00e4ltare, en hj\u00e4lpsm\u00e4ltare, kokillresare samt sk\u00e4nksmetare<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Ugnarna upphettades med gengas och luft. J\u00e4mn v\u00e4rme gav bra kvalitet p\u00e5 j\u00e4rnet. Fr\u00e5n regeneratorerna g\u00e5r gas och luft i skilda kanaler \u00e4nda tills de instr\u00f6mmar i sj\u00e4lva ugnen. Ugnsvalv och kanaler \u00e4r murade av kvartstegel.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">I martinugnarnas \u00f6vre del finns h\u00e4rden. Den fylls med tackj\u00e4rn, skrot och malm. Gasen str\u00f6mmar in nedtill p\u00e5 ugnen genom f\u00f6rv\u00e4rmningskamrarna, upp genom heta gallerlagda tegelstenar vidare in i h\u00e4rden d\u00e4r j\u00e4rnet sm\u00e4lts. P\u00e5 samma s\u00e4tt f\u00f6rv\u00e4rms luft som blandas med gas innan den ant\u00e4nds i ugnsrummet. De heta avgaserna g\u00e5r ut i den andra sidan i ugnen och ned genom dennas sidas f\u00f6rv\u00e4rmningskammare d\u00e4r tegelstenarna v\u00e4rms av avgaserna. Efter en stund, ca 20 minuter, sl\u00e4pps gas och luft in p\u00e5 denna sida och str\u00f6mmar upp till h\u00e4rden. Avgaserna str\u00f6mmar ner till den f\u00f6rsta sidans f\u00f6rv\u00e4rmningskamrar. Med v\u00e4xelverkande gas och luftinsl\u00e4pp \u00f6kar v\u00e4rmen i h\u00e4rden f\u00f6r att kunna uppg\u00e5 till ca 1700O C.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Ugn 2 och 3 chargerades f\u00f6r hand. Ett litet lok k\u00f6rde in vagnarna med skrot. De kom in genom tunneln bredvid bl\u00e5smaskin. Se ritning. Loket k\u00f6rde vagnarna framf\u00f6r sig fram till martinugnarna. D\u00e4r togs skrotet direkt fr\u00e5n vagnarna till h\u00e4rden. L\u00e5nga skyfflar, h\u00e4ngde i kedjor fr\u00e5n taket framf\u00f6r chargeringsluckorna. M\u00e4nnen fyllde skyfflarna f\u00f6r hand och kastade sen in skrotet i h\u00e4rden med skyffelns hj\u00e4lp. Det mesta fylldes p\u00e5 under de f\u00f6rsta timmarna. Senare under sm\u00e4ltan kunde mindre m\u00e4ngder malm tills\u00e4ttas f\u00f6r att f\u00e5 fart p\u00e5 sm\u00e4ltan igen. En sur ugn fylldes med det mesta innan ugnen v\u00e4rmdes, men \u00e4ven h\u00e4r tillsattes malm efter hand f\u00f6r att f\u00e5 fart p\u00e5 sm\u00e4ltan.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Sm\u00e4ltaren tog prov p\u00e5 sm\u00e4ltan i ugnen och avgjorde n\u00e4r det var dags f\u00f6r tappning. Provet bed\u00f6mdes f\u00f6rst till utseende men kunde \u00e4ven testas i testutrustning. Sm\u00e4ltaren gav signal att det var dags f\u00f6r tappning. Han ringde d\u00e5 p\u00e5 en liten m\u00e4ssingsklocka som h\u00e4ngde p\u00e5 gaveln av varje ugn. De olika ugnarnas klockor l\u00e4t olika.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Det kr\u00e4vdes minst fyra man f\u00f6r att sl\u00e5 h\u00e5l f\u00f6r tappning. M\u00e4nnen stod p\u00e5 kranvagnen framf\u00f6r tapph\u00e5let och slog med ett l\u00e5ngt spett upp h\u00e5let. Utslags\u00f6ppningen var igensatt med en eldfast sten omgiven av kvartsmassa. N\u00e4r j\u00e4rnet skulle tappas inst\u00f6ttes stenen och j\u00e4rnet kommer sen mycket hastigt ut. Sm\u00e4ltan var ca 1700\u00b0C n\u00e4r den var klar. M\u00e4nnen som slog h\u00e5l skyddade sig bakom pl\u00e5tar. N\u00e4r sm\u00e4ltan kom sprakade och fr\u00e4ste det. Tapph\u00e5let murades igen efter tappningen. Tappningen av st\u00e5let skedde ner i en stor sk\u00e4nk som h\u00f6lls upp av kranvagnen. Hela chargen tappades p\u00e5 en g\u00e5ng, varf\u00f6r sk\u00e4nken m\u00e5ste vara s\u00e5 stor att den rymde hela sm\u00e4ltan. Sk\u00e4nken hade h\u00e5l i botten f\u00f6r vidare tappning. H\u00e5let st\u00e4ngdes med hj\u00e4lp av en fodrad j\u00e4rnst\u00e5ng, staken. Den satt i en spak f\u00f6r att kunna \u00f6ppnas och st\u00e4ngas. N\u00e4r sk\u00e4nken var fylld k\u00f6rdes sk\u00e4nkvagnen p\u00e5 r\u00e4ls fram till kokillgropen \u00e4ven kallad m\u00e5ttgrop. Gjutningen gick till s\u00e5 att st\u00e5let rann genom sk\u00e4nkens bottenh\u00e5l ner i en \u201dgubbe\u201d. I botten p\u00e5 gubben var det murade kanaler till kokillerna som fylldes p\u00e5 fr\u00e5n botten. Detta kallades undergjutning. Kokillerna kunde \u00e4ven fyllas uppifr\u00e5n men det var sv\u00e5rare att f\u00e5 bra resultat s\u00e5. Under tiden som kokillerna fylldes kastade man aluminiumbitar ner i st\u00e5let f\u00f6r att st\u00e5let inte skulle koagulera. Ritning<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">I bland blev det bomtappning kallat en rusa i folkmun.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">I alla sm\u00e4ltugnar blir det slagg. Slaggen fr\u00e5n martinugnarna tappades ner i en grop. Produkten kallades slaggrusa och dessa anv\u00e4ndes som utfyllnad eller k\u00f6rdes bort och l\u00e4mnades i naturen bla vid D\u00f6da fallen.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Ugnar och \u00f6vrig utrustning reparerades och storrengjordes med ca 3 \u2013 4 m\u00e5naders mellanrum. Unga sm\u00e5pojkar som arbetade vid ugnarna fick vid reng\u00f6rningen av gasledningarna, krypa genom dessa och sota dem. Pojkarna hade en fuktig trasa som munskydd. Gaserna inneh\u00f6ll gifter s\u00e5 det var ett farligt arbete att krypa genom ledningarna. Som s\u00e4kerhet var pojkarna fastknutna i ett rep. Skulle de tuppa av inne i ett r\u00f6r kunde de dras ut.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Arbetarna hade inga speciella skyddskl\u00e4der utan det var egna bl\u00e5skjortor, byxor, tr\u00e4tofflor och eventuellt skyddshandskar. M\u00e5nga arbetade utan handskar. Den enorma str\u00e5lningsv\u00e4rmen gjorde att arbetarna fick l\u00e4derartad hud.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Martinmetoden ersattes efterhand med elektrost\u00e5lprocesser. Den f\u00f6rsta elektrost\u00e5lugnen sattes ig\u00e5ng 1922. Det var ingenj\u00f6r Otto St\u00e5lhane som konstruerade ugnen. Han konstruerade den som en variant av Rennerfelts ugn. I den ugnen tillverkades det f\u00f6rsta rostfria st\u00e5let i Avesta \u00e5r 1924. Chargen hade tillverkningsnummer Y393 och detta tappningsnummer blev sedan beteckningen f\u00f6r den rostfria produkten \u201dAVESTA 393\u2033. I norra verken stod elektrost\u00e5lugnarna i \u201dnedre martinen\u201d, d\u00e4r \u00e4ven 4:an, 5:an och 6:ans martinugnar fanns.<\/span><\/strong><\/p><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"14\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-18114\" aria-expanded=\"false\">Kranen<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-18114\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"14\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-18114\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><h4><strong><span style=\"color: #000000;\">Kranen<\/span><\/strong><\/h4><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Kranen anv\u00e4ndes f\u00f6r att f\u00f6rflytta sk\u00e4nken fr\u00e5n 2:ans och 3:ans utslagsr\u00e4nnor till kokillgravarna f\u00f6r tappning i kokillerna. Samt f\u00f6r att lyfta upp kokillerna n\u00e4r de skulle t\u00f6mmas.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Kranen \u00e4r en 6 tons dubbelarmad sv\u00e4ngkran av st\u00e5l driven av elmotor. Kranens undre arm, som b\u00e4r upp sk\u00e4nken, r\u00f6r sig p\u00e5 r\u00e4ls i en cirkelform. Detta \u00e4r den andra kranen p\u00e5 denna plats. Den \u00e4r fr\u00e5n 1907 och anv\u00e4ndes s\u00e5 l\u00e4nge dessa martinugnar var i drift. F\u00f6re 1907 fanns en sv\u00e4ngkran som drevs fr\u00e5n g\u00f6tverkets turbin.<\/span><\/strong><\/p><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"15\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-18115\" aria-expanded=\"false\">G\u00f6tvalsverket<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-18115\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"15\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-18115\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><h4><strong><span style=\"color: #000000;\">G\u00f6tvalsverket<\/span><\/strong><\/h4><p><strong><span style=\"color: #000000;\">G\u00f6ten som man fick fr\u00e5n martinugnarna valsades ut till st\u00e4nger, \u00e4mnen, i g\u00f6tvalsverket.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Verket \u00e4r ett duovalsverk med lyftbord och returbord. Det var f\u00f6rst turbindrivet men blev eldrivet 1949. Det har ett sv\u00e4nghjul p\u00e5 ca 6 meter i diameter. Det gamla g\u00f6tvalsverket bestod av tre valspar och ett universalvalsverk.\u00a0<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">G\u00f6ten f\u00f6rv\u00e4rmdes i en g\u00f6tugn innan den valsades. Det finns ingen g\u00f6tugn kvar.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Valsverket togs i drift 1885 men byggdes om 1975. Det togs ur drift \u2026<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Turbinen till g\u00f6tvalsverket konstruerades av C.A. \u00c5ngstr\u00f6m. Turbinen var 2,2 m i diameter. Den l\u00e4mnade en drivkraft p\u00e5 \u00f6ver 400 hkr. Den anv\u00e4ndes fr\u00e5n start \u00e4nda till 1949. \u201dEnligt Nils Rudberg, d\u00e5 nybliven bruksdisponent i Avesta, brakade denna turbin ihop v\u00e5ren 1949 till generalkonsulns f\u00f6rv\u00e5ning, eftersom den g\u00e5tt i alla tider under alla tidigare disponenter. Den ersattes med en begagnad elektrisk motor fr\u00e5n Hofors.\u201d (ur Folkarebygden 1989, sid 84, punkt 14, text av Otto Stjernquist)<\/span><\/strong><\/p><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"16\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-18116\" aria-expanded=\"false\">Bl\u00e5smaskin<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-18116\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"16\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-18116\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><h4><strong><span style=\"color: #000000;\">Bl\u00e5smaskin<\/span><\/strong><\/h4><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Bl\u00e5smaskin levererade luft till masugnar bessemer- och martinverket.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Det \u00e4r en dubbelverkande kolvbl\u00e5smaskin med v\u00e4derl\u00e5da. Ursprungligen var den turbindriven men senare eldriven.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Bl\u00e5sverket konstruerades och utf\u00f6rdes vid Bolinders mekaniska verkstad i Stockholm 1884. Turbinen konstruerades av C.A. \u00c5ngstr\u00f6m.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Den drevs med el fr\u00e5n 1917.<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">1884 beh\u00f6vdes ett nytt bl\u00e5sverk d\u00e5 det gamla var f\u00f6r litet f\u00f6r att \u201d\u2026betjena det under sistlidet \u00e5r vid Avesta ombyggda bessemerverket med tvenne nya Bergstr\u00f6mska grytor\u2026\u201d. \u201d Med en hastighet motsvarande 15 \u00e0 20 slag af maskinen, eller ett lika stort antal omlopp af turbinen erh\u00e5lles den beh\u00f6fliga bl\u00e4sterpressionen af 0,87 \u00e0 1,06 kg.pr qvdm. Som \u00e4r beh\u00f6flig f\u00f6r bessemerbl\u00e5sningen. Genom bruk af den f\u00f6rut omn\u00e4mnda bl\u00e4sterregulatorn uttages derj\u00e4mte bl\u00e4ster till masugnarne.\u201d (ingenj\u00f6rsf\u00f6reningens f\u00f6rhandlingar 1884)<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Den f\u00f6rsta bl\u00e5smaskinen var en Bagges som stod uppst\u00e4lld \u00e5t \u00e4lvsidan<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">L\u00e4ngre in i bl\u00e5sverksrummet st\u00e5r fem fl\u00e4ktar som anv\u00e4nts till luft \u00e5t martinverket.\u00a0<\/span><\/strong><\/p><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"17\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-18117\" aria-expanded=\"false\">K\u00e4llf\u00f6rteckning<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-18117\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"17\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-18117\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><h4><strong><span style=\"color: #000000;\">K\u00e4llf\u00f6rteckning<\/span><\/strong><\/h4><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Tryckta:<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">A. Attman, svenskt j\u00e4rn och st\u00e5l 1800-1914, Jernkontorets bergshistoriska skriftserie 21, Stockholm 1986<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">R. Andersson, Gamla Byn i Avesta, Dalarnas museums serie av sm\u00e5skrifter, Falun 1976<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">H. S. Forssell, Hur malm blir st\u00e5l, Stockholm 1950<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">E. G:son, Odelstierna, J\u00e4rnets metallurgi, Stockholm 1913<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">K. Perers, H A Cornelius, ur Folk i Folkarebygd, Avesta 2001<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">O. Stjernqvist, Albert Bergstr\u00f6m och hans grytor, ur Folkarebygden 1989<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">O. Stjernqvist, Avesta martinugnar, ur Folkarebygden 1992<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">H. Tholanders upps\u00e4ttningsm\u00e5l och r\u00f6rvarmapparat, ur Jernkontorets annaler, \u00e5rg. 22<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Svenska industriella verk och anl\u00e4ggningar, 1919<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Sveriges land och folk, Stockholm 1901. IX Bergshantering, J\u00e4rtillverkning av prof. J.G.<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">Wiborg<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Dubbelverkande tv\u00e5cylinder bl\u00e5sverk med turbin uppsatt vid Avesta bruk, Ingenj\u00f6rsf\u00f6reningens f\u00f6rhandlingar 1884<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Turbin till g\u00f6tvalsverket vid Avesta, Ingenj\u00f6rsf\u00f6reningens f\u00f6rhandlingar 1888<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Identifiering av v\u00e4rdeb\u00e4rare Koppardalen i f\u00f6r\u00e4ndring, 2001<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Otryckta:<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">W. Eriksson, Avesta Jernverk AB 1883 \u2013 1964, del I och del II<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">B. Hermelin, Avesta Jernverks masugnsanl\u00e4ggning teknisk information, Avesta 1978<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">O. Widerstr\u00f6m, Hyttanl\u00e4ggningen vid Avesta J\u00e4rnverk, Bergsh\u00f6gskolan 1910<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">J. Wretlind, anteckningar\u2026\u00f6ver byggnader, maskiner mm vid Avesta Jernverk tom 1942<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Inspelningar p\u00e5 minidisk och CD:<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">B. Sundberger, Intervjuer av personer anst\u00e4llda p\u00e5 j\u00e4rnveket fr\u00e5n 1930-40-talet<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Arkivmaterial<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">Avesta kommunarkiv;<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">Ritningar fr\u00e5n Avesta Jernverk<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Nordstjernans centralarkiv, Engelsberg;<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">Ritningar fr\u00e5n Avesta j\u00e4rnverk<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">Foton fr\u00e5n Avesta j\u00e4rnverk<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">Matrikel \u00f6ver Avesta Jernverks personal 1884-1937<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">Personalliggare, Avesta Jernverk 1908-1913 + 1925-1937<\/span><\/strong><\/p><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"18\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-18118\" aria-expanded=\"false\">Mer att l\u00e4sa<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-18118\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"18\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-18118\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><h4><strong><span style=\"color: #000000;\">Mer att l\u00e4sa<\/span><\/strong><\/h4><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Tryckta:<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">B. Hermelin, Avesta Jernverk och det rostfria st\u00e5let, ur Folkarebygden 1983<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">H. K\u00e5ks, Avesta industriarbete och vardagsliv genom 400 \u00e5r, Falun 2002<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">S. Larsson och J. Saaving, Nordstjernan inifr\u00e5n, Stockholm 1990<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Nordisk familjebok Uggleupplagan. Flertal bra uppslag kring j\u00e4rnhanteringen<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Tidningsartiklar:<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">serien \u201dlivet p\u00e5 bruket\u201d, AT 96.12.24, 96.12.28, 96.12.31, 97.01.02, 97.01.04, 97.01.07<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Nattskift i martinverket, AT 85.02.19 (Fagersta)<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Hedersgubbar, Metallarbetaren 48.11.24<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Driftig sm\u00e5l\u00e4nning startade bruket i Avesta, AT 99.12.03<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Filmer om j\u00e4rnhanteringen<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">Avesta J\u00e4rnverk 1921, Av-centralen Avesta Kommun<\/span><\/strong><br \/><strong><span style=\"color: #000000;\">Blandade filmklipp fr\u00e5n Sandvikens j\u00e4rnverk, Kultur Avesta, Avesta Kommun<\/span><\/strong><\/p><p><strong><span style=\"color: #000000;\">Denna text sl\u00e4ppt under cc-by-sa<\/span><\/strong><\/p><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<section class=\"elementor-section elementor-top-section elementor-element elementor-element-1b44e47d elementor-section-boxed elementor-section-height-default elementor-section-height-default\" data-id=\"1b44e47d\" data-element_type=\"section\" data-e-type=\"section\" data-settings=\"{&quot;background_background&quot;:&quot;classic&quot;}\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-container elementor-column-gap-default\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-column elementor-col-50 elementor-top-column elementor-element elementor-element-19e7901b\" data-id=\"19e7901b\" data-element_type=\"column\" data-e-type=\"column\" data-settings=\"{&quot;background_background&quot;:&quot;classic&quot;}\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-widget-wrap elementor-element-populated\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-798fa6ac elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"798fa6ac\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Butik och cafe<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-column elementor-col-50 elementor-top-column elementor-element elementor-element-14899836\" data-id=\"14899836\" data-element_type=\"column\" data-e-type=\"column\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-widget-wrap elementor-element-populated\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-24bb31a0 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"24bb31a0\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Koppardalen<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-33822687 elementor-align-center elementor-widget elementor-widget-button\" data-id=\"33822687\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"button.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-button-wrapper\">\n\t\t\t\t\t<a class=\"elementor-button elementor-button-link elementor-size-sm\" href=\"https:\/\/verket.se\/svenska\/koppardalen\/\">\n\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-button-content-wrapper\">\n\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-button-icon\">\n\t\t\t\t<i aria-hidden=\"true\" class=\"fas fa-long-arrow-alt-right\"><\/i>\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<span class=\"elementor-button-text\">L\u00e4s mer<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Verkets historia Historisk Bakgrund Den explosionsartade industriella utvecklingen v\u00e4rlden \u00f6ver st\u00e4llde nya krav som de i Sverige sm\u00e5 hantverksm\u00e4ssigt drivna bruken inte kunde uppfylla. F\u00f6r att driva bruksverksamhet kr\u00e4vdes reglerbar vattenkraft, storskalig verksamhet samt bra transportsystem. 1872 k\u00f6per Hjalmar Petre och Hampus August Cornelius Stora Kopparbergs Avestaverk med tillh\u00f6rande vattenfall och egendomar. 1873 bildar de [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"site-sidebar-layout":"no-sidebar","site-content-layout":"page-builder","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"disabled","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"disabled","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"default","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"class_list":["post-5846","page","type-page","status-publish","hentry"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.1 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Verkets Historia | Verket<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Avesta j\u00e4rnverks fd hyttanl\u00e4ggning fr\u00e5n 1870-talet \u00e4r en av Europas b\u00e4st bevarade j\u00e4rnbruksmilj\u00f6er fr\u00e5n den storskaliga industrialiseringens f\u00f6rsta epok. Industriarvsmilj\u00f6n med slaggstensv\u00e4ggar och stora ugnar \u00e4r intressant b\u00e5de som industrihistoriskt kulturarv och som arena f\u00f6r kultur.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/verket.se\/svenska\/historia\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Verkets Historia | Verket\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Avesta j\u00e4rnverks fd hyttanl\u00e4ggning fr\u00e5n 1870-talet \u00e4r en av Europas b\u00e4st bevarade j\u00e4rnbruksmilj\u00f6er fr\u00e5n den storskaliga industrialiseringens f\u00f6rsta epok. Industriarvsmilj\u00f6n med slaggstensv\u00e4ggar och stora ugnar \u00e4r intressant b\u00e5de som industrihistoriskt kulturarv och som arena f\u00f6r kultur.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/verket.se\/svenska\/historia\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Verket\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-02-17T14:04:14+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"21 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/verket.se\/historia\/\",\"url\":\"https:\/\/verket.se\/historia\/\",\"name\":\"Verkets Historia | Verket\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/verket.se\/en\/#website\"},\"datePublished\":\"2019-02-15T10:50:16+00:00\",\"dateModified\":\"2026-02-17T14:04:14+00:00\",\"description\":\"Avesta j\u00e4rnverks fd hyttanl\u00e4ggning fr\u00e5n 1870-talet \u00e4r en av Europas b\u00e4st bevarade j\u00e4rnbruksmilj\u00f6er fr\u00e5n den storskaliga industrialiseringens f\u00f6rsta epok. Industriarvsmilj\u00f6n med slaggstensv\u00e4ggar och stora ugnar \u00e4r intressant b\u00e5de som industrihistoriskt kulturarv och som arena f\u00f6r kultur.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/verket.se\/historia\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/verket.se\/historia\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/verket.se\/historia\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/verket.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Historia\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/verket.se\/en\/#website\",\"url\":\"https:\/\/verket.se\/en\/\",\"name\":\"Verket\",\"description\":\"En del av Sveriges historia\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/verket.se\/en\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/verket.se\/en\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\/\/verket.se\/en\/#organization\",\"name\":\"Verket\",\"url\":\"https:\/\/verket.se\/en\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/verket.se\/en\/#\/schema\/logo\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/www1.verket.se\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/verket.png\",\"contentUrl\":\"https:\/\/www1.verket.se\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/verket.png\",\"width\":455,\"height\":166,\"caption\":\"Verket\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/verket.se\/en\/#\/schema\/logo\/image\/\"}}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Verkets Historia | Verket","description":"Avesta j\u00e4rnverks fd hyttanl\u00e4ggning fr\u00e5n 1870-talet \u00e4r en av Europas b\u00e4st bevarade j\u00e4rnbruksmilj\u00f6er fr\u00e5n den storskaliga industrialiseringens f\u00f6rsta epok. Industriarvsmilj\u00f6n med slaggstensv\u00e4ggar och stora ugnar \u00e4r intressant b\u00e5de som industrihistoriskt kulturarv och som arena f\u00f6r kultur.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/verket.se\/svenska\/historia\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Verkets Historia | Verket","og_description":"Avesta j\u00e4rnverks fd hyttanl\u00e4ggning fr\u00e5n 1870-talet \u00e4r en av Europas b\u00e4st bevarade j\u00e4rnbruksmilj\u00f6er fr\u00e5n den storskaliga industrialiseringens f\u00f6rsta epok. Industriarvsmilj\u00f6n med slaggstensv\u00e4ggar och stora ugnar \u00e4r intressant b\u00e5de som industrihistoriskt kulturarv och som arena f\u00f6r kultur.","og_url":"https:\/\/verket.se\/svenska\/historia\/","og_site_name":"Verket","article_modified_time":"2026-02-17T14:04:14+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"21 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/verket.se\/historia\/","url":"https:\/\/verket.se\/historia\/","name":"Verkets Historia | Verket","isPartOf":{"@id":"https:\/\/verket.se\/en\/#website"},"datePublished":"2019-02-15T10:50:16+00:00","dateModified":"2026-02-17T14:04:14+00:00","description":"Avesta j\u00e4rnverks fd hyttanl\u00e4ggning fr\u00e5n 1870-talet \u00e4r en av Europas b\u00e4st bevarade j\u00e4rnbruksmilj\u00f6er fr\u00e5n den storskaliga industrialiseringens f\u00f6rsta epok. Industriarvsmilj\u00f6n med slaggstensv\u00e4ggar och stora ugnar \u00e4r intressant b\u00e5de som industrihistoriskt kulturarv och som arena f\u00f6r kultur.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/verket.se\/historia\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/verket.se\/historia\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/verket.se\/historia\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/verket.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Historia"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/verket.se\/en\/#website","url":"https:\/\/verket.se\/en\/","name":"Verket","description":"En del av Sveriges historia","publisher":{"@id":"https:\/\/verket.se\/en\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/verket.se\/en\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/verket.se\/en\/#organization","name":"Verket","url":"https:\/\/verket.se\/en\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/verket.se\/en\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/www1.verket.se\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/verket.png","contentUrl":"https:\/\/www1.verket.se\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/verket.png","width":455,"height":166,"caption":"Verket"},"image":{"@id":"https:\/\/verket.se\/en\/#\/schema\/logo\/image\/"}}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/verket.se\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5846","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/verket.se\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/verket.se\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/verket.se\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/verket.se\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5846"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/verket.se\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5846\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24740,"href":"https:\/\/verket.se\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5846\/revisions\/24740"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/verket.se\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5846"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}